Det nya året

På nyårsdagen 1838

Ensam i bräcklig farkost vågar
seglaren sig på det vida hav;
stjärnvalvet över honom lågar
nedanför brusar hemskt hans grav.
Framåt! — så är hans ödes bud;
och i djupet bor, som uti himlen, Gud.

Så skrev Erik Gustaf Geijer år 1838 om nyårsdagen. Lite dramatiskt, kan tyckas, men jag känner igen mig i hans upplevelse av den obevekliga tiden som ständigt manar vidare, framåt. Fullt så laddat är dock inte mitt förhållande till det nya året, utan jag väljer att möta det stundande året med tillförsikt. Om vi bara tittar tillbaka helt kort på det gångna årets slutspurt kan vi konstatera att det till slut inte blev något glitter för min del, utan en helt matt sminkning, eftersom det passade bäst med den klänning jag valt.

IMG_3175 IMG_3226 IMG_3174