Favoritparfym just nu: Prada Infusion d’Iris EdT

Att hitta parfym är en komplicerad process för mig. Jag är tyvärr lite känslig för starka och tunga dofter, så majoriteten av alla parfymer går bort direkt. Samtidigt känns det tråkigt att begränsa sig till lätta, fräscha och platta parfymer som  bara luktar tvättmedel och/eller citron. Därför sniffar jag mig ibland igenom hela parfymavdelningar parfym för parfym för att möjligtvis, kanske, eventuellt hitta en någorlunda komplex parfym som jag klarar av att bära i mer än fem minuter innan huvudvärken sätter in. Ofta utan resultat.

Har jag väl hittat en doft som faller mig i smaken kommer nästa problem (av i-landstyp). Om parfymen inte är förpackad i en snygg flakong går den också bort. Kan tyckas fånigt kanske, men så är det. Många menar säkert att det är innehållet som är det viktiga, och det må vara hänt. För mig är dock en viktig del av hela parfymgrejen att få väga en tung, lyxig och vacker flakong i handen under det att jag sprutar på mig själva innehållet. Om jag inte får den upplevelsen av en parfym så går den bort. Alltså förstår ni säkert att jag inte har så många parfymer här hemma.

När jag var på parfymjakt förra sommaren sträckte jag mig efter den här parfymen just på grund av den vackra och stilrena flakongen. Jag hade inga större förhoppningar om att innehållet skulle vara något som min känsliga näsa klarade av, så glädjen blev desto större när jag upptäckte att jag verkligen tyckte om den. Nu bär jag Prada Infusion d’Iris EdT så gott som varje dag. Den funkar vid alla tillfällen – på jobbet, på festen, på middagen osv. Det finns människor som kan ge målande och nästintill poetiska beskrivningar av hur parfymer doftar. Jag är inte en av dem, så jag råder er att gå till närmaste parfymavdelning och sniffa på den själva. Här kommer några bilder på den vackra förpackningen åtminstone.

IMG_5588red IMG_5856red IMG_5868red IMG_5869red

La vie en rose

Rosa är en av de där ögonskuggsfärgerna som jag ofta lockas av när jag ser dem i förpackningen, men som jag sällan tar mig för att använda när jag väl har köpt dem. Men det ska bli ändring på det, för jag har upptäckt att rosa är den perfekta färgen de dagar man vill vara lite diskret och sober men inte känner för att gå ner sig i beige-och-brunt-träsket.IMG_5618red IMG_5616red IMG_5615red

Brun sotning

Om man driver en skönhetsblogg och har ambitionen att inspirera andra kan det kännas lite tråkigt att lägga upp en vanlig, hederlig sotning i brunt. Men å andra sidan är det få sminkningar som är så tacksamma som just bruna sotningar, särskilt om man har blå ögon. Dessutom kan jag känna lite cravings efter mörker och svärta den här årstiden, då det mesta är färgstarkt och glättigt.IMG_5566red IMG_5571red IMG_5581red IMG_5582red

Korta romaner

En litteraturtrend som har vuxit fram de senaste åren är romaner, noveller och historier i mikroformat. Folk skriver romaner som följetonger på Twitter, sammanfattar klassiska verk med en enda mening och så vidare. Hela livsöden komprimeras i en enda, betydelsetung mening i så kallade sexordsnoveller. Ett av de mer kända exemplen är dock inte särskilt nytt. Jag tänker på Hemingways tragiska annons: ”For sale: Baby shoes. Never worn.”

Vissa låtskrivare är bra på det där med att sammanfatta en hel kärlekshistoria, ett levnadsöde eller en familjetragedi i på några korta rader. Jag tänkte dela med mig av några av mina favoriter:

Fallera, varför faller vi aldrig i?
Fallera, bara lite i taget.
Våran lägenhet, vi har precis lagt om golvet.
Det tog så lång tid, jag orkar inte riva upp det.
Annika Norlin – Stetoskop

Rättegång, tack och hej
barnen ville bo hos dig.
Nu får du en kyss ifrån mig,
lågorna stiger, min kära.
Mikael Niemi – För min kära

When I think back a couple of days
If I wasn’t happy then, I never will be.
I wonder was this ignorance or bliss?
It’s still too soon to know.
Elvis Costello – Still too soon to know