Månadens bok: Resa i månljus av Antal Szerb

I dag jobbar jag min sista dag som anställd och övergår till att frilansa. Varför berättar jag det i ett inlägg om månadens bok? Jo, för att jag läste den här boken när jag var i processen att fatta beslutet om jag skulle våga ta klivet. Alla som har jobbat i språkbranschen vet att anställningar, särskilt fasta sådana, inte direkt växer på träd. Och om man har fått en är man lyckligt lottad och ger inte upp den i första hand. Men jag tog steget i alla fall – och nej, jag fattade inte det beslutet efter att ha läst en bok. Men det var ett intressant sammanträffande att jag skulle snubbla över den här boken i just det här skedet av mitt liv. Jag ska förklara varför.

resa-i-manljus

Resa i månljus är en modern klassiker från 1937 skriven av den ungerske författaren Antal Szerb. Boken handlar om Mihály, som under sin bröllopsresa i Italien halvt av misstag, halvt på flit kliver på fel tåg och kommer ifrån sin fru, och helt enkelt skiter i att leta upp henne. Mihály är en egocentrisk och ganska osympatisk gynnare, och i ungefär halva boken vacklar jag mellan fascination, irritation och ren leda. Orka en till bok om en man som är så upptagen av sig själv och sitt att han helt ”glömmer bort” omvärlden, till och med den person att han valt att leva sitt liv med.

Men ungefär halvvägs in i boken händer något. Då kommer professor Waldheim in i bilden, en gammal studiekamrat från Mihálys universitetsår. Även han är en ganska odräglig typ och lite för full of himself för min smak, men han och Mihály har en del ganska intressanta diskussioner, särskilt mot bakgrund av det jag berättade i första stycket. Professor Waldheim lever uteslutande för två saker, sin forskning och kvinnor. I plural. För professor W är inte den monogama typen. Han fnyser åt Mihálys ordnade, borgerliga tillvaro och kallar den tillgjord.

” Du kom på att den vetenskapliga banan inte garanterar en säker utkomst, att du inte hade lust med det trista rutinarbetet som gymnasielärare, och det ena med det andra, alltså måste du ge dig in på en praktisk bana, ta hänsyn till de ekonomiska nödvändigheterna. Det är det jag kallar tillgjordhet. För du vet också mycket väl att det inte finns några ekonomiska nödvändigheter. Det praktiska livet är en myt, en bluff som folk som inte har förmågan att ägna sig åt intellektuella saker har hittat på för att trösta sig. Men du har förstånd nog att inte låta dig luras av dem. Du bara gjorde dig till. Och nu är det hög tid att du ger upp den där posen och återgår till det som du passar för, det vetenskapliga livet.”

Om vi bortser från att professor W är en elitistisk skrävlare som drar alla över en kam fastnade jag lite för det här med att vi ofta hakar upp oss på det som vi kallar ”trygghet” och ordnade förhållanden. Har man det ger man inte upp det. Man sitter säkert i båten, oavsett om det man gör är tillfredsställande eller inte. Jag för min del har insett mer och mer den senaste tiden, att min känsla av trygghet inte nödvändigtvis kommer från en fast tjänst och så kallade ”ordnade förhållanden”, även om man nog måste säga att mina förhållanden även som frilansare får anses vara betydligt mer ordnade än professor W:s. Jag känner mig snarare utsatt när jag har en arbetsgivare som tar ifrån mig kontrollen att styra över min egen tid och lägga upp mitt arbete som det passar mig. Och lönen på kontot den 25:e lindrar inte den stressen särskilt mycket, faktiskt. Men ändå är det ett stort och svårt steg att ta, steget ut i ovissheten. Vi fortsätter läsa:

”[…] du har fortfarande inte lärt dig att pengar … de betyder helt enkelt ingenting. De betyder ingenting där viktiga saker betyder något. Pengar behövs alltid, och bryr man sig inte om dem finns de också alltid. Hur mycket och hur länge och varifrån de kommer, det är helt oväsentligt. Du kan inte få någonting som är viktigt för pengar, och det du kan få för pengar är möjligtvis livsnödvändigt, men inte viktigt. […] Men kälkborgarna har så länge levt av att förse varandra med oviktiga och kostsamma saker att de har hunnit glömma sådant som inte kostar något och anser att saker som kostar mycket pengar är viktiga. Och det är det största vansinnet.”

Det måste väl vara den största klyschan att säga att pengar inte är betyder något, och vi är väl alla överens om att pengar är absolut livsnödvändiga. Mihály återvände till slut till sitt borgerliga liv, tvärt emot professor W:s råd. Men jag tänkte testa hans tes om att pengar alltid finns om man inte bryr sig om den. Inte på så sätt att jag tänker jobba gratis, men jag har bestämt mig för att sluta oroa mig och lita på att det ordnar sig. Och gör det inte det får jag väl skylla på litteraturen och göra som Mihály: rätta mig i ledet och bli löneslav igen.

Annonser

2 thoughts on “Månadens bok: Resa i månljus av Antal Szerb

  1. Jag är ju nästan….inom samma bransch men vet att det är otroligt tufft där ute! Så all lycka till och grattis till ett stort steg i livet som jag vet kommer gå utmärkt för dig duktiga Therese! Blir peppad att själv sätta mina planer och drömmar i verket, när tiden är den rätta. (När??)
    Du är en förebild för många tjejer där ute, så dela gärna med dig mer om du vill! Hejja dig!

    • Tack snälla du, dina uppmuntrande ord gör mig verkligen jätteglad. Ja det är verkligen tufft, men jag hoppas och tror att det ska gå bra. Jag har i alla fall fått en ordentlig rivstart! Nu ska jag bara se till att säkra kontinuiteten också, en kund i taget 🙂
      Om du bestämmer dig för att satsa på något nytt så vet du att du har en ivrig supporter i mig 🙂 Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s