Sminkning utan penslar

Jag tvättade mina penslar häromdagen, och gjorde misstaget att göra det innan jag sminkade mig, så när jag skulle sminka mig hade jag inga torra penslar att använda. Men det går ganska bra att göra en hel look utan att använda en enda pensel, om man inte är för noga med precisionen.

Basen och var inga problem egentligen, eftersom jag oftast använder en skir bas, krämrouge och flytande bronzer, vilket lämpar sig väl för applicering med fingrarna. Läpparna använder jag aldrig pensel till i alla fall, så det var inte heller några problem. Ögonen var lite värre dock, eftersom jag alltid använder penslar till ögonskuggor, även när jag använder krämskuggor. Men med hjälp av Laura Mercier och lite suddande med fingrarna fick jag till en lagom kladdig sotning.  Som avslutning duttade jag lite duokromt pigment på den inre delen av ögonlocket. Det blev bättre än jag trodde, med tanke på att jag nästan aldrig använder fingrarna till ögonen. Det jag blev minst nöjd med är ögonbrynen, som jag gjorde med en ögonbrynspenna, vilket jag är skitdålig på, om jag ska vara helt ärlig. Jag har använt torra skuggor till brynen i hela mitt liv och har aldrig riktigt vant mig vid att använda pennor.

Sherbet

Glad måndag! Hoppas att ni har haft en fin helg. Jag piggar upp den här måndagen med lite varma vårfärger. Eller kanske mer somriga färger. Jag har kört aprikos/korallfärgat i hela ansiktet, från ögonen till kinderna och läpparna. Jag brukar aldrig köra så fullt ut på en enda nyans, men jag gillar det. Jag har använt Kiko Water Eyeshadow i nyansen 218 och Sherbet från Smashbox. Sherbet finns inte att få tag på längre, men ögonskuggan från Kiko finns fortfarande att köpa. Jag blandade även Kiko-skuggan med ett genomskinligt, skimrigt läppglans för att få en skir, korallfärgad läppfärg.

Lavendel

Jag har fastnat lite i mina taupefärgade ögonskuggor igen. Jag är något av en periodare när det gäller den färgen, och när jag väl är inne i ett skov har jag svårt att se några andra färger än just skimrigt, kallt brågrunt. Låter ju inte som världens mest spännande färg att haka upp sig på, men det är något med den som gör att den bara lägger sig tillrätta på mina ögonlock och ser ut som att den alltid har bott där, liksom. Har ni någon sådan färg?

Istället för att kämpa emot har jag bestämt mig för att följa med strömmen, men samtidigt försöka att hitta lite variationer på mitt eviga tema. Häromveckan matchade jag med en färgad eyeliner, och i dag testade jag med en lavendelfärgad, skimrig ögonskugga, som jag lade mitt på ögonlocket. Tanken var att det skulle bli något slags halo-effekt, men vet inte om det blev det riktigt. Nåväl. Jag tycker att färgerna passade fint ihop, i alla fall.

Jag tänkte ta mig utanför min bekvämlighetszon och körde på ett färglöst läppglans. Och blev påmind om att ens bekvämlighetszoner ibland finns där av en anledning. De är så att säga ett distillat av samlade erfarenheter av vad man trivs med och vad man inte trivs med. Färglösa läppar hör definitivt till den senare kategorin för mig, trots att jag kan tycka att det ser så fantastiskt fint ut på andra.

I bring you rosa glitter

Hej på er! Hoppas att ni har fått en fin start på veckan! Måndagarna känns betydligt lättare sedan ljuset kom tillbaka, men om ni ändå behöver piggas upp lite tänkte jag bjuda på lite rosa glitter, som balsam för trötta själar.

Det här fantastiska rosa glittret är signerat Shu Uemura och plockas fram alldeles för ofta, inser jag nu. Appliceras bäst med fuktad pensel.

Jag duttade även lite av glittret på underläppen för att få lite mer dimension. Minns inte vilken highlighter jag använde, men den var väldans fin, det var den. Det ser jag ju nu när jag tittar på bilderna.

Plum Tuxedo

Hörrni, kan vi bara begrunda det här läppstiftet i några ögonblick? Förstår ni vad jag menar om jag säger att det känns som om L’Oréal Paris utformade det här läppstiftet bara för mig? Inte så att jag tror att världen kretsar kring mig eller så, men man kan ju undra ibland … Jag gillar allt med det här läppstiftet, formulan, färgen, hållbarheten (med undantag för doften, men just i det här fallet kan jag bortse från den). Och nej, jag är inte sponsrad av L’Oréal för att skriva det här. Jag har fått läppstiftet som produktprov, men det påverkar som vanligt inte mina åsikter om produkten. Det är sällan jag uttrycker mig i lyriska ordalag om produkter, men det här läppstiftet känns verkligen spot on för mig. De andra nyanserna i Color Riche-serien kan du se här. Det finns en del fina nyanser i serien, även om vissa av dem inte passar mig. Har du någon favorit bland nyanserna?

Jag älskar också hur min nya kamera faktiskt lyckas fånga starka läppfärger utan att flippa ur helt, som min gamla kamera brukade göra. Det sparar så mycket redigeringstid att slippa sitta och färgkorrigera för att få en så rättvisande bild som möjligt. Nu fixar jag bara ljuset och skärpan en aning och pang, bom, klart! För er som undrar är ögonskuggan ett ögonbrynspuder från The BrowGal. Jag fick ett pressprov med en triopalett (Convertible Brow, nyans 02) när jag var med Daisy Beauty i London, och det här är den ljusaste nyansen i den paletten. Den är för varm för mina bryn, men funkar utmärkt som ögonskugga. Den är pigmenterad och går på lätt och fint, går enkelt att sudda ut och fäller inte. Perfekt att svepa över hela ögonlocket och sudda uppåt för en mjuk och naturlig ögonlook.

Illamasqua Glamore Lipstick – Vampette

När vi ändå är inne på temat färger som slår dig på käften tänkte jag att vi skulle ta och titta på ett läppstift från Illamasqua, som jag passade på att klicka hem när de hade sådan uber-slutrea att de nästan betalade en för att man skulle förbarma sig över deras stackars produkter, typ. Jag minns inte vad jag fick ge för det här, men det var inte många tior.

img_0117Formulan är mjuk, krämig och har ganska mycket lyster i sig. Glamore-stiften är alltså inte samma formula som deras berömda, matta läppstift. Färgen Vampette är nog det mörkaste läppstift jag äger, tror jag. Det är mörkt mörkt bärfärgat och intensivt pigmenterat. På grund av den mjuka och halvglansiga formulan var det dock lite knepigt att få jämnt, tyckte jag. Jag kommer nog att försöka hitta en matchande läppenna att grunda med för framtida bruk, så blir det nog ännu snyggare resultat.

img_0146Jag är inte riktigt van vid att ha så här mörka läppstift, och kände mig ärligt talat inte helt bekväm i det, men jag det är nog mest en vanesak. Jag kombinerade läpparna med markerade ögonbryn (målade med svart skugga, vilket inte heller hör till vanligheterna) mjukt lila ögonskugga (från den här Illamasqua-paletten) och böjda fransar utan mascara. img_0145

Plum Tuxedo

I dag kör jag ombreläppar med Plum Tuxedo från L’Oréals Color Riche Matte-serie, tillsammans med läppennan Zinfandel från IsaDora. Ombre-effekten kommer inte fram jättetydligt på bilderna, men whatever. Jag älskar verkligen Plum Tuxedo – färgen är så snygg, och hållbarheten får tummen upp: den här looken har överlevt både lunch, fettisdagssemla och mellanmål utan att behöva bättras på en enda gång. Läppennan är lite mindre imponerande, dock. Den applicerar ojämnt och är svårt att få till snyggt, men med lite god vilja och en stor dos tålamod går det att få till det hyfsat. Basen är min gamla favorit Complexion Rescue från bareMinerals, som jag älskade för ett par år sedan och köpte en ny variant av helt nyligen. Och formulan är precis så fantastisk som jag minns den. Den ger en fantastisk lyster och får min hy att se helt flawless ut när den egentligen inte alls är det. Men … vad har hänt med nyansen? Nummer 2 Vanilla var den perfekta nyansen för mig som jag minns det, men nu känns den helt plötsligt lite för mörk och för varm, och det känns som att den oxiderar lite också. Har de ändrat färgerna, eller är jag blekare än vanligt? Så många frågor och så få svar. Jag kanske får blanda med en ljusare nyans eller smacka på lite brun-utan-sol, helt enkelt. Jag börjar bli lite less på Snövit-looken i vilket fall som helst nu.

img_0084 img_0088