It’s back in my life! Dior Addict Lip Sugar Scrub

När besökarna på Daisy Beauty Expo 2017 fick med sig Dior Addict Lip Sugar Scrub hem för testning haglade superlativen på bloggarna runt om i Sverige. Och jag var en av dem som blev såld. Det här är en av de mest effektiva läpprodukter jag nånsin har testat, eftersom den, förutom att fungera som ett läppbalsam, även exfolierar läpparna varje gång du använder den. Det är ganska sällan jag orkar stå och mecka med en separat läppskrubb och gräva med fingrar i kladdiga burkar, så det här passar mig som handen i handsken. Jag har redan skrivit en recension, så jag ska inte upprepa mig. Jag ville mest meddela den glada nyheten att den i särklas bästa läppvårdsprodukten är tillbaka hos mig igen. Jag har saknat den sedan den tog slut, men jag tänkte inte köpa en ny, eftersom det är Dior och hur mycket pengar ska man lägga på en läppskrubbo osv osv. Men när jag stod och fingrade på Dior Backstage-kollektionen på Sephora kunde jag inte hålla mig, och jag ångrar mig inte en sekund.

Dior Addict Lip Sugar Scrub kostar 360 kr, så visst är det en liten investering. Men jag ska också nämna att mitt första exemplar räckte länge, trots att jag använde den varje dag. Så den är åtminstone dryg. Om du är sugen på den här typen av läppskrubb i stiftform men inte vill punga ut över 300 kr vet jag att Ciaté har en liknande variant. Jag har inte testat den, men det kan vara ett alternativ som inte svider lika mycket i plånboken, åtminstone.

Sommartips: ACO Self Tanning Lotion

En lite otippad favorit den har sommaren har blivit ACO Self Tanning Lotion. Otippad enbart för att jag har testat en del riktigt bra brun-utan-sol-produkter på sistone, så jag trodde inte att denna skulle sticka ut i mängden. Men jag måste säga att den har imponerat på mig. Jag ska börja med att säga att det här inte är produkten som vill ha maximal effekt på en gång, för den här ger en ganska diskret färg som kan byggas upp om du använder den flera dagar på raken. Själv vill jag bara ha lite extra färg på benen, som är ett par nyanser ljusare än armar och dekolletage, och det jobbet utför den utmärkt på en applicering. Anledningen till att jag gillar den här så mycket är att jag fick ett så otroligt jämnt resultat. Jag har VM-guld i randig BUS-applicering, så döm om min förvåning när jag vaknade upp morgonen efter att ha använt den här och inte hade en enda rand. Visst, det är delvis en effekt av att effekten inte är riktigt så hardcore som andra BUS-produkter kan vara, men jag tror också att själva formulan är lätt att sprida ut jämnt. En del BUS-produkter kan jag nästan känna när jag applicerar dem att de greppar tag i vissa områden mer än andra. Mina ben är väldigt torra, och jag har testat alla knep under solen för att preppa dem så bra som möjligt innan BUS:ning, men resultatet blir nästan alltid ojämnt. Den här formulan är otroligt krämig och glider runt som smör på huden, vilket gör att jag hinner smörja ut den jämnt innan den sätter sig. Jag gissar att det som ACO kallar sitt ”triple moist complex” har något med saken att göra.

Baksidan av detta är att det tar ett tag innan produkten har sjunkit in i huden, så det här är inget jag skulle slänga på fem minuter innan jag ska iväg. Men det tycker jag det är värt. En annan nackdel är BUS-lukten, precis som i ACO:s bodylotion med BUS-effekt som jag har testat tidigare och gillat. Mig stör det inte nämnvärt, men om du är en av dem som hatar BUS-doft ska du veta att den är påtaglig i ACO:s Self Tanning Lotion.

En stor fördel är såklart priset, som med alla ACO:s produkter. För 119 kr får du en brun-utan-sol som är ganska foolproof, som passar både ansikte och kropp och som ger effekt efter fyra timmar.

Semestertider på bloggen

Som ni kanske har märkt har aktiviteten minskat både här och på mitt Instagramkonto. Jag har inte semester riktigt än, men i den här värmeböljan passar jag på att njuta av sommaren de stunder jag inte sitter framför datorn och jobbar. Jag hade tänkt bloggs som vanligt hela sommaren, men jag inser nu att jag nog faktiskt behöver vila. Det har varit en intensiv vår och jag är trött. Därför kommer jag att blogga endast i den utsträckning jag vill och orkar.

Jag har inga tidsinställda inlägg, och kommer att blogga när/om andan faller på. Det kan hända att det blir en del inlägg från mobilen (som detta) och bilder tagna med mobilkamera. Kanske skriver jag lite om några produkter som jag gillar lite extra i den här värmeböljan. Vi tar det lite som det kommer.

Jag hoppas att ni har det fint, var och hur ni än tillbringar sommaren. Vi hörs när vi hörs!

Kvigorna hälsar att ni ska ta det lugnt med solandet och använda SPF.

Mjuk cat eye-sminkning

 Jag har aldrig varit mycket för så kallade cat eye-sminkningar, dvs sminkningar där man drar ögonskuggan utåt och uppåt för att förlänga och lyfta ögat. Jag har alltid tyckt att det inte riktigt passar min personlighet på något sätt. Det kan vara supersnyggt på andra men jag tycker alltid att det ser lite hårt ut. Inte hårt som i hårdsminkad, utan hård som i tuff. Och många saker är jag men inte tuff. Jag är en stolt liten mes och kommer att fortsättat vara så länge jag lever.  Men nu är det ju ändå så att cat eye-sminkningar passar bra för oss med veckade ögonlock (hooded eyes), eftersom man drar ut ögonskuggan så att den även syns när man tittar rakt fram, vilket den inte alltid gör när man lägger ögonskuggan mitt på globlinjen. Så jag gjorde en lite mjukare variant av en cat eye-sminkning, och jag gillar det faktiskt. Yttervrårna på ögonen, som är ganska nedåtsluttande på mig, fick sig ett litet lyft. Hela ögat ser öppnare ut, inbillar jag mig, Vilda ögonbrynet säger hej. Och så här ser det ut när jag tittar upp. Ser ni så mjuk och vän jag ser ut? Inte tuff alls. Bara snäll. Ögonskuggorna jag har använt på ögonen är alla ifrån Milanis Gilded Desires-palett. Den paletten har blivit en riktig favorit de senaste veckorna. Otroligt mångsidig och snygg, med grym kvalitet på både matta och skimriga skuggor.

Dior Backstage Face & Body

Dior har släppt sin Backstage-kollektion, och jag blev genast nyfiken på deras Face & Body-foundation. Vi kan ju börja med att prata om elefanten i rummet. Diors Face & Body har lånat namn, flaskdesign och konsistens från MAC:s klassiska Face & Body-foundation. Det är så slående att det bara måste ha varit medvetet. MAC Face and Body har varit en favorit här hemma, så jag måste ju bara jämföra de båda produkterna för att se hur de står sig emot varandra. Även om designen på flaska är direkt inspirerad av MAC:s variant så måste jag säga att Dior Backstage Face & Body är snyggare att titta på. Passar fint ihop med min sovrumstapet också, visade det sig.

När jag droppar båda varianterna på handryggen känns de ungefär likadana, lätta och rinniga. MAC Face and Body är kanske liiite tunnare. Jag mig även ana vissa andra skillnader i formulan, och jag ska varva båda varianterna nu i några dagar för att verkligen utröna skillnaderna. Jag har bara burit Dior Face & Body en gång, så jag avvaktar med min recension, men mitt första intryck är försiktigt positivt.

Något som är intressant med Dior Face & Body är att den finns i 40 olika nyanser med 16 färgintensiteter (på skalan ljus-mörk) och så många som sex olika undertoner: neutral, warm, cool, warm olive, cool rosy och warm peach. Det tycker jag är superbra och något som jag hoppas vi ser mer av. Det kan vara svårt att hitta rätt underton, och de tre standardkategorierna varm, kall och neutral känns ofta grovt tillyxade. Nyansen jag köpte är 1,5 N, vilket är en bra sommarnyans för mig. Just den här exeptionellt fina sommaren hade jag kanske kunnat gå en nyans mörkare också, men då skulle jag nog aldrig kunna använda den igen efter att sommaren tagit slut och jag tappat min exeptionella sommarfärg.

Dior Backstage Face & Body kostar 380 kr för 50 ml och Mac Face and Body kostar 295 kr för 50 ml. Jag ska testa ordentligt nu, och återkommer när jag bildat mig en uppfattning!

Pastellsminkning med Aurora och Alchemist

 Blev lite sugen på att göra något riktigt pastelligt, så jag drog fram alla mina pastelliga skimriga skuggor från olika paletter samt lite olika lösa pigment. Främst använde jag Aurora från Anastasia Beverly Hills och Alchemist från Kat von D*. Resultatet blev detta. Skimmereffekter och duokroma färgskiftningar är ju svåra att fånga på bild, men så här blev helheten i alla fall.  På ögonfransarna hade jag en vit mascaraprimer. Det blev inte så snyggt som jag hade tänkt att det skulle bli, men men.  På ögonbrynen använde jag samma lila skugga som jag har innerst i ögonvrån. Och någon av skimmerskuggorna fick även agera highligher.

*Jag har inte gett mig in i debatten om Kat von D som gått flera varv i sociala medier på sistone. Med undantag för ett eller annat grinigt inlägg här på bloggen så brukar jag inte ofta kasta mig in i debatter eller öppet fördöma personer och märken. Jag tänkte ändå försöka föklara lite hur jag resonerar i den här frågan, eftersom jag gissar att det är några av er som kommer att undra. Jag vill börja med att fastslå att jag är väldigt mycket för vaccinering, och väldigt mycket emot antivaccinpropaganda. Just i vaccinfallet skrev ju Kat ett nytt inlägg där hon sade att hon inte är emot vacciner men att hon har vissa ”concerns” osv osv, så jag vet inte ens själv var hon står i den frågan längre. Nu var jag ingen storkonsument hos Kat von D sedan tidigare, och hennes vaccinutspel gjorde mig väl inte direkt mer sugen på hennes produkter. Men de (få) produkter jag redan har köpt och som jag tycker om kommer jag fortsätta använda, nu när jag ändå har dem.

Jag brukar inte gå ut och kategoriskt bojkotta märken, men när företag och deras representanter beter sig konstigt eller ojuste kan det göra att jag tappar sugen att handla där. Detta har hänt med ett flertal märken som jag inte har gått ut med att jag ogillar, men som ni av en eller annan anledning inte brukar se här i bloggen. Inte för att jag aktivt eller offentligt bojkottar dem, utan för att jag hellre lägger min tid och energi (och mina pengar) på produkter och märken som tilltalar och inspirerar mig och som marknadsför sin produkter på ett sätt som jag tycker känns rimligt. Och jag vet, skulle man gå in bakom kulisserna på de olika skönhetsföretagen så skulle det med säkerhet finnas personer med tveksamt beteende på de flesta företag, men det kan vi ju inte veta något om (förrän det bubblar upp till ytan). Jag brukar inte basera mina bedömningar på rykten eller branschskvaller, men ser jag något i företagens egna kanaler att de säger eller gör något som jag inte vill ställa mig bakom så tycker jag att det är en annan sak. Då kommer det ju direkt från källan och jag kan bilda mig en uppfattning utifrån vad märket/personen själv har sagt.

Slut på rörig utläggning. Hilde har skrivit intressant och lite mer genomtänkt om det här med att märken ibland beter sig konstigt och hur hon hanterar detta som skönhetsskribent och som konsument. Gå gärna in och läs.

Så tvättar jag mina sminksvampar

 Är det fler än jag som älskar att använda sminksvampar men tycker att de är ett elände att få rena? Jag som gillar att använda väldigt pigmenterade neutralizers har ett ständigt sjå att få bort fläckar från mina svampar. Jag har testat olika metoder, och kommit fram till att den här är den som funkar bäst. Det du behöver är lite olivolja och lite diskmedel. Lägg alla svampar i en bunke och häll över olivolja och diskmedel.  Sedan häller du över varmt vatten och klämmer lite på svamparna så att de suger i sig av vattnet. Och sen kommer tricket: låt dem stå och suga i sig ordentligt ett tag. Jag brukar göra det här innan jag tvättar mina borstar, och så får de stå och dra under tiden. När kanske 15-30 minuter har gått klämmer du på svamparna så vattnet blir så här härligt. Sen häller du av det smutsiga vattnet och sköljer dem i rent vatten för att få bort diskmedlet och oljan. Riktigt envisa fläckar kan sitta kvar i det här skedet, men det brukar gå bort med en extra pump diskmedel. Sen är svamparna så här rena och fräscha. Vissa av mina svampar är permanent missfärgade, men annars är alla svampar fräscha och fina igen! Har ni några smarta tips när det gäller att rengöra svampar och penslar?